Lottapotta, det ni!

För att undvika bråk liksom. Eller ja, jag antar att saker löser sig om jag ger mig, men det känns jävligt surt faktiskt. Jag vet inte om jag klarar av det nu nej. Är jag extremt egotrippad om jag säger så? För det är vad mamma tycker verkar det som... Jag vet inte ens vad jag ska göra. Det är så sjuuukt löjligt att faktiskt bråka om datorn, speciellt när man är 15 och 17 år gammal liksom. Det är illa. Men jag vet inte vad jag ska göra, jag ahr liksom försökt med en hel massa taktiker, och den enda som funkade var att jag gav upp och i princip inte hade datorn när min broder ville ha den, alt. att jag aldrig bråkar eller tar en knflikt. För då blir det inga problem för nån annan än mig. Det är där mitt problem är liksom. Jag vet inte hur jag ska göra för att överleva själv också. Fan! Plus att mamma just har upplyst mig i ett långt och ganska meningslöst samtal att jag är en egotrippad idiot. Det suger. För hon vägrade att förklara vad hon menade liksom. Känns sjukt skumt med all denna otroliga självömkan, men man orkar liksom inte! AAAH! Men ska dra upp till stallet nu, kan skriva mer om min otroligt svåra situation sen minsann. ^^