Varför skriver jag alltid mitt i natten? Ska sova nu minsann. ^^
Blev påmind om att jag har glömt skriva juuu! Men dte är sent. Och jag räknar detta som den 6:e. Så det så! ^^ Har inte kunnat logga in idag av nån underlig anledning. När man är mobbad av servern för att man är patetiskt, DÅ är det illa!
Vad jag hade tänkt skriva om var briljansen i boken lasermannen. Bland det absolut bästa jag har läst minsann. Läs den, för den är sjukt bra. Blir rädd för den också på nåt sätt. Tänk om nån i min bekantskapskrets visar sig vara en mördare? Jösses, vad lite man vet egentligen. Undrar vad som händer med mig i framtiden. Skulle vilja göra så där som dom gör i amf-pensions reklamen... Elelr skulle man det? Hur skulle det i så fall förändra framtiden? Jag menar, vad skulle det göra med en som person? Skulle man liksom kunna ändra på framtiden genom att se den, eller är det typ som ödet att det blev så? Skulle det ha blivit så även om man inte såg i i framtiden? Gah! Sånt här funderar jag normalt inte på annat än när jag är inne i en Harry Potter-period. ^^ Länge sen sist nu, kanske värt det igen snart... Fast har en herrans massa skola framför mig först. Hanna var snäll nog att upplysa mig om att vi har biologiprov på måndag, så min underbara stallhelg kan tänkas bli fylld av lite biologi jaaa. Eller så skippar jag provet... Nej, jag måste ta tag i det! TA TAG I DITT LIV NU LOTTA!
Det som suger mest av allt är att jag inte snackar med min moder om sånt här. Hon har liksom inte ens koll på att jag ahr vart hemma från skolan. Eller ja, jag nämnde det flyktigt en gång men jag tror inte hon kopplade omfattningen... Får helt enkelt samla mod och ta tag i våran relation, för just för tillfället känns det som det går åt helvete med familjelivet. Å andra sidan känns det inte som hon vill snacka heller. I alla fall inte om nåt annat än "töm diskmaskinen" eller "städa ditt rum" eller "ni uppskattar aldrig vad jag gör". Lite trist... Kanske borde inse min egen skuld i det hela. Har iofs försökt snacka med henne om det med, men det funkar liksom inte. Lyssna är hon inte expert på nej.
Fy vad jag tycker synd om mig själv! Hahaha, jag förnekar det! Men nu ska jag sova, ska ta tag i det innan jul. Detär bara det att när jag känner att jag ahr tid att verkligen snacka med henne, och hon också skulle kunna tänkas vara mottaglig, då har jag glömt vad det är jag vill ha sagt...
Vad jag hade tänkt skriva om var briljansen i boken lasermannen. Bland det absolut bästa jag har läst minsann. Läs den, för den är sjukt bra. Blir rädd för den också på nåt sätt. Tänk om nån i min bekantskapskrets visar sig vara en mördare? Jösses, vad lite man vet egentligen. Undrar vad som händer med mig i framtiden. Skulle vilja göra så där som dom gör i amf-pensions reklamen... Elelr skulle man det? Hur skulle det i så fall förändra framtiden? Jag menar, vad skulle det göra med en som person? Skulle man liksom kunna ändra på framtiden genom att se den, eller är det typ som ödet att det blev så? Skulle det ha blivit så även om man inte såg i i framtiden? Gah! Sånt här funderar jag normalt inte på annat än när jag är inne i en Harry Potter-period. ^^ Länge sen sist nu, kanske värt det igen snart... Fast har en herrans massa skola framför mig först. Hanna var snäll nog att upplysa mig om att vi har biologiprov på måndag, så min underbara stallhelg kan tänkas bli fylld av lite biologi jaaa. Eller så skippar jag provet... Nej, jag måste ta tag i det! TA TAG I DITT LIV NU LOTTA!
Det som suger mest av allt är att jag inte snackar med min moder om sånt här. Hon har liksom inte ens koll på att jag ahr vart hemma från skolan. Eller ja, jag nämnde det flyktigt en gång men jag tror inte hon kopplade omfattningen... Får helt enkelt samla mod och ta tag i våran relation, för just för tillfället känns det som det går åt helvete med familjelivet. Å andra sidan känns det inte som hon vill snacka heller. I alla fall inte om nåt annat än "töm diskmaskinen" eller "städa ditt rum" eller "ni uppskattar aldrig vad jag gör". Lite trist... Kanske borde inse min egen skuld i det hela. Har iofs försökt snacka med henne om det med, men det funkar liksom inte. Lyssna är hon inte expert på nej.
Fy vad jag tycker synd om mig själv! Hahaha, jag förnekar det! Men nu ska jag sova, ska ta tag i det innan jul. Detär bara det att när jag känner att jag ahr tid att verkligen snacka med henne, och hon också skulle kunna tänkas vara mottaglig, då har jag glömt vad det är jag vill ha sagt...
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag tycker man ska tycka synd om sig själv meeer.. skilsmässobarn har rätten att tyska synd om sig själva minsann... det är det enda BRA som kommer ut av det.
Trackback
