Lottapotta, det ni!

Det är summan av dagen tror jag. Mnokej, vi hade lite mysigt, det ska erkännas. Och trots lite oflyt med diverse småsaker så var vi nog lite nöjda med i alla fall delar. Jag var iaf glad och min sista tävlingsritt på troligen rätt länge blev i alla fall harmonisk och både jag och hästen hade trevligt där inne. Jag har nästan blivit lite sugen.

Annars är man röd som en kräfta och trött som en jag-vet-inte-vad. Hungrig och jävlig också, nu när temperaturen har gått ner cirka hundra grader och man har hunnit känna efter lite. För övrigt var det så sjukt skönt att duscha så det nästan är löjligt.

Bohuscupen över för den här gången och det var riktigt roligt. Återkommer kanske till och med till dressyrbanan när jag har lärt mig rida och skaffat en pålle. Bakarat är verkligen en pärla som står ut med mig och gör sitt bästa i alla lägen, det är sjukt att man kan bli så kär i en häst man innan hade en väldigt svag relation till. Vi har liksom lärt känna varandra under den här perioden, och det är jag tacksam för bara det! Och alla underbara människor....jösses, detta kan pågå i evigeht! Man är för sentimental när man är trött, jag tar det en annan gång. Tack, det kan väl sammanfatta det hela. Tack!