Lottapotta, det ni!

Ja, så var det midsommarafton. Jag kan inte sluta lyssna på Nils Lofgren, det är så underbart vackert och....ja, bra! Genuint bra! Rikigt sköna låtar, briljant gitarrspel, texter som man bara sugs in i. Acoustic Live Album, man vill inte sluta lyssna. Bara han och en gitarr, det är vackert.

Pepp är jag för övrigt för gissa vem som har innerplansbiljett till Herning? Yes, that's right. Jag har! Eller ja, jag har den inte i handen än, men jag kommer att få. Och det är sjukt vilken underbart skön känsla det är. Tänk om det blir min sista E Street Band? Usch och fy, hoppas de fortsätter. Det värsta är att nån måste vara den sista... Varför vart man inte född på 60-talet eller så? Tänk vad man har missat.

Har gjort en paus i Lofgren för tillfället. Kan inte släppa Springsteen alls för tillfälet. Just nu är det klipp från Ullevi förra året, och jag får rysningar! Stämningen. Det är verkligen nåt speciellt, det är det. Det tar tre sekunder, sen är varneda arm i luften, alla klappar och sjunger med och hela planen gungar. Jag längtar tillbaka, hoppas hoppas hoppas att de kommer tillbaka igen!