Dilemma

Imorrn är det tävling. Det känns konstigt, men jag vet inte... Hopplöst på nåt vänster äför jag vet hur det kommer att sluta och jag orkar faktiskt inte peppa och bli besviken sen. Det är väl bara att inse sina begränsingar och göra det bästa av situationen. Idag var lite halvt katastrof och....jag vet inte. Udda. Igår känndes bättre. Det är inte lovande det heller.

Sen finns det känslor som oroar mig också... Irritationsmoment som jag inte riktigt kan koppla bort. Nej usch, jag blir lite nedstämd av det hela. Det känns som att nåt måste hända och det är osannolikt att det kommer att göra det. Det gör mig deprimerad.

För övrigt tänkte jag vara ambitiös och göra en kick-ass dressyr-CD bara för att jag vet att ingen annan kommer att göra det, men vad inser man då? Att vi inte har några brännbara CD-skivor på det här stället. Bah! Nu ska min broder tydligen till Konsum för godiset är extremt billigt. Grattis till mig som får äta det sen. Vi är väldans olika jag och min bror... Det är konstigt på nåt sätt, vi är liksom motpoler till varandra.

Nej, jag måste försöka bli lite pepp inför imorrn, annars lär väl Sara döda mig för min totala avsaknad av tävlingsinstinkt.

För övrigt är jag lite uppåt för att jag kanske har lokaliserat Reginius. Med betoning på kanske... Måste ta mod till mig och ringa holländskan, har fortfarande inte lyckats hitta adressen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0