Vissa dagar pallar man, andra inte.

Den här dagen är en sån man pallar. I alla fall om man inte analyserar den, för då finns det en viss risk att man inte pallar den sen. Att tänka för mycket på saker kan vara lika skadligt som att inte tänka på saker. Kind of. Hur som helst så är det skönt att vara hemma nu. Ibland känns det som att jag skulle vilja vara hemma i en vecka. Sova hur länge jag ville och inte göra så väldans mycket på dagarna. Fast å andra sidan hade jag kanske tröttnat på det efter ett tag. Man orkar inte inte ha saker att göra hur länge som helst. I alla fall inte när man har vant sig att ha ett liv. Om man nu kan kalla stallet för liv. 

Sitter och kollar på en skum film om nån författare. Skitskum. "Do you get high, Sam?" "Only when I'm working". Hela filmen är typ en självbiografi. Det finns en snubbe som heter Crabtree. Bara det. Nu är den snart slut. Sliskigt lyckligt. Men det är väl bra det. Skumma filmer med lyckliga slut är aldrig fel. Naaawwww, han har en bebis! Gulligt. Geez, alla energi bara rann ur mig. Vill sova. Kan inte sova länge heller. Smart att inte köpa present till mormor och sedan bestämma att träffa folk i stallet klockan tio. Alla här hemma är arga på mig och det står en stekpanna i min säng. Geez.

Philip går i alla fall bra. Skönt att vi har kommit nån vart liksom. Fast egentligen vet jag inte om det är positivt egentligen. Ju fortare han blir bra desto kortare tid får jag rida honom. Vemodigt, men sant. Det är ju i och för sig inte så att han försvinner liksom, men ändå. Man tar saker för givet liksom, nu känns det självklart att jag kan ge mig ut i skogen med min bebis. Det är egentligen inte så självklart. Man ska inte ta saker för givet, men man gör det ändå. När jag fick börja rida Philip så lovade jag att jag aldrig skulle sluta vara tacksam för det. Det slutade jag aldrig med heller, men det är inte samma grad av otrolig tacksamhet som det var i början. Det blir liksom till en del av vardagen, man glömmer att det är ett privilegium mellan varven. Sen påminns man om det och den där känslan av att vara lite utvald, att vara behövd, kommer liksom tillbaka med ny kraft. Det är en härlig känsla.

Idag var vi kvar länge i stallet, fast de fikade inte riktigt så länge som vi trodde. Gunilla skulle ut i kväll. Hon har ett liv vår kära instruktör. Och hon har inte vart på CRK i 25 år som en annan lika älskad instruktör. ^^ Guldklocka var det ja. Hihi. Nej, vänner, nu ska lilla Lotta sova. Ska bara städa i köket och flytta på stekpannan.

John Owen Jones - Bring Him Home

Ösregn

Det är såna här dagar man blir påmind om att man bor i Göteborg. Det är i alla fall inte Borås, så kan man ju se det. Fast det är mysigt med regn så länge man kan sitta inomhus och kolla på, säg, friidrott. ^^ Fast det stör mig att jag kommer att missa Wissman klockan 15:05. Han är så grym! Ah well, man lär väl få reda på hur det har gått one way or the other. Fy vad jag redan borde ha åkt. För väldigt länge sen.

Mico, kom till CRK dammit. Jag vet att du viiiiill. ^^ Lotta lär väl vara där hela kvällen. Ska ta med mig en bok att roa mig med medans jag väntar på Cissi. Borde ta me mig lite proviant också kanske. Men det kommer jag så inte hinna fixa.


Five For Fighting - 100 Years


Ingen svenskdag i friidrotts VM

Tittar på eftersändingarna av dagens tävlingar från Osaka. Holm fyra, Linus ute tidigt, Sanna en hundradel från brons och två från silver. Ingen bra dag för svenskarna. Johan Wissman är det enda glädjeämnet idag, svenskt rekord och finalplats på 400. Cool kille den. Han är najs. Lär väl vara tvungen att slå svenskt rekord med typ en halv sekund om han ska ta medalj, men ändå. Grym prestation. Till saken hör att han redan har slagit det där svenska rekordet en gång innan på VM. Snacka om att vara bäst när det gäller.

Idag har annars hittills varit en ganska seg dag. Softade i en timma eller två i morse, vilket förvisso var skönt, innan stallet med Cissi. Philip gick bra idag, avslappnad och fin. Hoppas nästan lite att han ska fortsätta vara flippad ett tag till så att jag får fortsätta med honom. Fast förr eller senare lär han ju lugna ner sig även på lektion liksom. Men man kan ju hoppas att det dröjer... Lite självisk får man lov att vara ibland. ^^ Tycker bättre och bättre om Stanley, hoppas att jag får fortsätta att sätta igång honom sen. Och hoppas att Cissi får fortsätta med Mabel.Grymt hade det vart.

Måste prata med E-L om kadriljen också, det ska vara inne io slutet av september ju. Skulle ha gjort det i måndags, men det glömdes änna bort. Fy vad kul det hade vart om vi fick åka till globen. Men hur stor är chansen för det egentligen? ^^ Ljuskadriljen är rolig att rida i vilket fall som helst. Jösses, borde städa nu, det ser riktigt illa ut här. Hihihi, illa. Sätta på lite städmusik kanske... Springsteen har en ny singel minsann, snart ny skiva och troligen ny turné. Få är så grymma live som han är. Alexandra, är du på? ;)

Bruce Springsteen - Radio Nowhere

Projektarbeten och piruetter

Egentligen har mammas födelsedag varit en ganska trevlig dag. Trivs bra i skolan igen, fast det kan ju komma att ändras när själva jobbet startar. Måste säga att jag ser fram emot projektarbetet, känner mig underligt inspirerad. Man kanske ska fixa Fc på den här datorn... Hittade i alla fall på en idé till projektarbetet, lämnat in en skiss, fast troligen till fel lärare. Ah well, Henke lär väl lösa det. ^^

Piruetterna kom in i bilden i stallet. Red Philip och Stanley idag, gick en sväng med Mabel. Amulette och Treasure hade tydigen longerats idag, så jag dissade dem i brist på tid minsann. Åter till saken. Red Phille i paddocken, började bra, fick till och med beröm av Eva-Lena som red Rutger där inne samtidigt. Tursamt nog bara en liten stund, annars hade jag eventuellt dött. Det var det där lilla problemet med galoppen va. Fast det var egentligen ganska häftigt. Skulle fatta galopp ur skritt och bestämde mig för att göra det riktigt bra. Samlade skritten, red öppna längst långsidan och fattade sedan ur öppnan. Saken är bara den att hästen satte sig så sjukt mycket i fattningen att jag så att säga helt tappade fattningen (hihi). Tror aldrig någonsin jag har åstadkommit den graden av samling tidigare. Sen, helt utan förvarning, genomför hästen på eget inititativ en piruett av världsklass. Ok,kanske överdrev en liiiiten aning där, men det var seriöst en samlad piruett och det var det sjukt häftigaste jag har vart med om tror jag. Grym känsla. Fast sen ville han änna inte fortsätta i den där samlade galoppen, vilket ledde till att han bytte till korsgalopp och det blev pannkaka av smeten så att säga. Rättade det visserligen och fick till riktigt bra galopp där sen, men shit! Det var ganska coolt.

Imorrn är det onsdag. Min första donneronsdag som trea. Härligt!

Moneybrother - Reconsider Me

Grattis!

Grattis på födelsedagen älskade mamma. I hela mitt liv har du alltid funnits vid min sida, ställt upp i vått och torrt och tagit hand om mig och min bror. Du är värd all respekt, all kärlek, allt. Älskade mamma, var skulle vi vara utan dig? Du kommer alltid tt finnas i mitt hjärta, vara en del av mig, även när vi bråkar och skriker. Vi är väldigt olika du och jag, men också väldigt lika. Mamma, jag älskar dig precis som den underbara människa du är. Grattis på födelsedagen!

Donner dag 1.

Visst, det är en trevlig skola, det är det, men palla! En våning till nu, sjuuuukt grym ny datasal med nya datorer. Men heltäckningsmattor i klassrummen? Hur praktiskt är det på vintern? Ah well, trevligt i alla fall. Fast jag kan säga så mycket som att jag hade precis lärt mig att hitta på lärarplan, och då flyttar lärarplan upp en våning! Gah! Hittar inget alls nån stans. Illa.

Skolstart för mig coh mina fellow donnerbarn idag alltså. I alla fall tvåor och treor. Får erkänna att det trots allt känndes ganska bra att komma tillbaka, men det kan bero på att det är sjukt soft den första veckan. Fast jag kan vara toast, men det är en annan historia. Btw Hanna, good for you. Faktiskt. Stört bra. Ibland har till och med västtrafik sina ljusare stunder. Får säga att förutom det där med vagnen på morgonen så känndes det nästan som man inte hade vart borta från skolan över huvud taget. Vet inte om det är bra eller dåligt. Carl och Viktoria tillbaka, det var najs. En ny snubbe som hette Jakob med kb. ^^ Fast han ska egentligen gå i paralellklassen. Fast han vet inte det. Ingen som vet hur det blir egentligen. ^^ Hahaha. Ledig på onsdag i alla fall, det är det vesentliga.

Vart i stallet en väldigt kort sväng under vliken jag i prinip hann skritta Stanley och åka hem igen. Illa att jag icke hann med Philip och att jag inte stannade sent som jag lovade att göra egentligen. Cissi, omg sorry! Seriöst, sjukt dåligt samvete. Jag lever med dåligt samvete typ jämt. Varför jag försätter mig i såna situationer hela tiden kan man ju också fundera över.

Let's see... Vad mer har hänt sen sist? Har vart i stallet en massa och ridit en massa hästar. Känns det som i alla fall, för stressigt har det vart. Några dagar i alla fall. Philip lades till där på fredagen, ska rida honom varje dag. Eller ja, varje dag jag hinner med, så han inte är ett psykfall på lektionerna. ^^ Sen är det detta med att skritta en massa hästar. Misstänker att en del av våra skritthästar inte kommer ut idag... Eller också så rider Lina. :P Annars får Cissi tufft att hinna skulle jag tro. Illa är detta, för er som inte ahr kopplat det. :P Idag måste jag få tag på Anna, detta är lite lätt skumt faktiskt. Jaaaa, annars har det egentligen inte hänt överdrivet mycket. Skönt att Lina är hemma igen faktiskt. Var på bio igår med Cissi, Lina och Emelie, så nu har man sett den där nedrans Harry Potter filmen. Det är lustigt egentligen... Inför varje film är jag helt förväntansfull och hoppas verkligen att den ska vara bra, men sen blir man alltid besviken. Alltid! Den här var verkligen inte bra. Helst sjukt konstig. Man fattade ingenting, de hoppade fram och tillbaka och skippade alla de bra bitarna. Ingen stämning liksom. Inte ens när Sirius dog. Jösses vad de kommer att vara tvugna att ändra på saker i sjuan sen. Det enda som är bra ,ed filmerna är Alan Rickman. Han äger alla. Bonham-Carter var sjukt bra som Bellatrix iofs, fast man såg inte så väldans mycket av henne. Tror jag måste läsa om böckerna snart. I alla fall de tre-fyra sista.

Jösses, vaddå maratoninlägg? Maraton....det får mig osökt att tänka på friidrotts VM. Sjukt grymt! Fast illa att allt sänds nattetid. Såg Carros första längdhopp här om dagen innan jag skulle upp till stallet iofs. Europarekord, snyggt jobbat! Inte i lägden då, men... Äh, alla vet vad jag snackar om omg. Fat man har missat en himla massa... Undrar när höjden är, såg en eftersändning av kvalet här om dagen. Herrarnas alltså. Såg bra ut. Ska bli kul att se. Hur man nu ska få in det mellan skolan och stallet. Hoppas det är på onsdag. ^^

Lazlo Bane -  Superman

Frustrated

Jag vägrar! Att jag aldrig lär mig av mina misstag! Det är inte sant. Gah! Skrev ett lånbgt och faktiskt ganska bra inlägg, och glömde kopiera innan jag publicerade. Visste att det skulle hända, kännde det på mig men orkade helt enkelt inte kopiera skiten. Allt borta. Skit också.

Ska göra min plikt och skriva att par rader om gårdagen. Detta känns lite som en skum, officiell, dagbok. Haha, stört illa. Man skanske skulle bli seriös?^^ Eller kanske inte. Ok, ang gårdagen: för det första stör det mig nåt kopiöst att 43:an går till Körkarlens Gata nu, det är så fullkomligt onödigt och resulterar alltid i att halva bussen får panik och tror att de har gått på fel buss. Plus att det tar fem minuter längre tid att komma fram. Vad var poängen med det, Västtrafik? Där emot var det bra för mig och alla andra donnerbarn i den här delen av stan att 08:21-vagnen numera avgår 08:26. Fem minuters väntetid har skalats bort minsann. Gött! Troligen det enda som är positivt med skolstarten... Plus alla vännerna då. ^^

För att komma till saken så var jag givetvis i stallet igår. Känns konstigt, liksom lite "tillbaka till verkligheten". Ridningen har börjat som vanligt igen. Skumt. E-L verkar ha intentions att inleda en liten tradition att sätta upp oss på hästar. Äntligen, I say. Sen kan man ju spekulera i hur länge det faktiskt kommer att hålla i sig, men det är en bra tanke i alla fall. Igår hamnade jag på den ytterst pyttiga hästen Olivia. Visst, hon är trevligt och så, ärlig och ambitiös liten häst, men akn inte säga att det sa klick. Trevlig, men inte fantastisk. Sen kan det kanske ha nåt att göra med att vi egentligen inte gjorde så där väldans mycket igår, det är väl mjukstart som gäller kan jag tro. Uppskattas säkert av alla de som inte har ridit i sommar, men måste medge att det känndes ganska segt.

Sen har vi ju den här skritthistorian. Stanley lades till hastigt och lustigt igår, och vi fick änna hyra in Emelie och Jessica i brist på Cissi och Anna. Stanley är en ytterst udda häst har jag kommit fram till. Seriösa spänningar i rygg och nacke och accepterar inte bettet för fem öre. Om det beror på att det liggen en centimeter för långt ner i munnen på stackarn vet man aldrig... För stort träns minsann. Men det hade vart kul att jobba med honom minsann. Inte för att jag vet om jag hade klarat av det, men hade gjärna gjort ett försök. Just för tillfället ska jag göra ett försök till att kontakta Anna och Cissi misnann. Lite i sista minuten? Neeeej då. Ses i stallet vid tre-halv fyra I hope. :P

Lynyrd Skynyrd - Sweet Home Alabama

Idag kommer Lina hem. :D

Intressant, eh?

God kväll, kära vänner. Kanske ska inleda med att be om ursäkt för föregånde inlägg, en liiiiten aning queasy om jag får säga det själv. Ah well, så det är så det är i alla fall. ^^ Ska kanske uppdatera i fråga om resten av mitt idag ganska händelselösa liv. Har legat i soffan och läst i princip hela dagen, Gunilla ringde och avbröt en gång, men annars har det icke hänt mycket får jag nog säga... Ska ringa Anna också, lika bra att jag skriver upp det så att jag inte glömmer omg. Jag vägrar Treasure, bara så ni vet ni som är berörda. ^^ Mabel is mine. Förhoppnbingsvis...

Jaaa, som väntat är det stallet som gäller imorrn, ridningen börjar som vanligt. Gunilla bad oss skritta Mabel, Treasure och Amulette också, men vette sjutton om vi skulle börja imorrn eller liksom när typ. Eh...ja....ska ringa Anna också som sagt.

In other nes så har internet fortfarande inte fixats på den bra datorn. Det är inte ens nån idé att jag försöker, Lotta är inte den mest tekniska människan på jorden kan man säga. Tro inte att jag inte redan har försökt förresten... Erik, fixa deeet! Frustrerande. Han har gett upp verkar det som. Ah, the tiny problems that occupy our feeble minds. ^^

Imorrn börjar min broder på gymnasiet. Polhem. Föga anar han vad han har att vänta. Hahaha, nej då det blir säkert jättebra. Han var smart nog att välja det han ville välja och inte det andra förväntade sig att han skulle välja. Vissa saker är svårare än man tror, och svårare för vissa än för andra. Jag hamnade trots allt på en väldigt bra skola, men det blev för mycket och nu vet jag inte... Jag vill verkligen inte tillbaka och jag vet ärligt talat inte om jag kommer att klara av det här. Orkar jag jobba så mycket som jag hqar tvingat mig att göra nu? Jag skäms... Hittade en gammal bild. Jag var ambitiöst då, jösses vad ambitiös jag var. Fast kemi är roligt. Ska bli kul att läsa B-kursen faktiskt. Många roliga ämnen till hösten, men jag har inte gjort vad jag skulle i sommar. Det stör mig egentligen inte lika mycket som vad alla kommer att säga. Vissa av de som kallas vuxna tycks inte riktigt förstå det här- Jag vet hur dumt det därlät, men seriöst. Jag vet i alla fall ett par stycken som "vill mitt bästa" skulle troligen ha handlat väldigt annorlunda om de faktikt hade kännt mig. Det är kanske delvis mitt fel att de inte gör det, men just nu kan jag inte säga att jag ångrar de beslut som jag kanske borde ångra. Trist att man ska bli mer och mer deppig ju närmare skolstarten kommer. Vad ska jag göra av mitt liv?

Kelly Clarkson - Miss Independent


Hallows, Horcruxes and Hope

The great adventure has come to an end, the tale of Harry Potter and the wizarding community reached it's climax. I shan't reveal the secrets of this the last book in the line of seven, but it truly and deeply touched me. These books have all touched my very soal, the core of the being that is me. It has truly been an adventure, and a great one, a brilliant, startling journey into the heart of a boy whose reality differs in so many ways from ours, but at the same time resembels it a great deal. This is a world and a reality that I and many with me have come to love. It has felt like home, a warm and familiar surrounding to which I've always longed to return. For one last time I've had the immence pleasure of once again taking part in a great adventure that took me beyond my wildest imagintion. The answers to the questions raised over the passed years were sometimes devastating, but brought a much welcomed sensation of relief. All I have to say is that Joanne Kathleen Rowling is a genius. Pure brilliance. Actually I have loads more to say, but I can't, or I at least won't spoil the fun for those of you who have not yet read this one last book. I can say, however, that it greatly saddens me to have to part with Harry, Ron, Hermione, Neville, Luna, Ginny, Albus, Severus, Remus, James, Lilly, Teddy, Dora, Aberforth, Ariana, Minerva, Fred, George, Percy, Bill, Charlie, Fleur, Sirius, Alastor...the list goes on. Parts of this last book made me want to vomit, yet parts of it deeply and truly touched me. I think that in a way I will always mourne the death of an era, yet I know that I can always return into the mind of a young boy who cannot even begin to imagine the horrors, the losses and the triumphs that lie ahead.

There are two people in particular whose death i mourne still. I will not reveal their identitys here and now out of respect for those of you who have not yet learned of their passing, but I do think that you will suspect that it is abot to happen just like I did. I know it is fiction, yet it feels so real. Its a part of my life, it really is. It has been a great and wonderful journey, a window into another world. One thing still puzzles me though: nineteen years? That'd be 2016 or 2017. Can they see into the future?^^

And remember: Happiness can be found even in the darkest of times, if one only remembers to turn on the light.

Hello, it's me again

Greetings! Sitter för tillfället hemma hos Sara, tro't eller ej, och skriver som en liten mupp. Kom direkt hit från Alingsås, alltid mysigt att träffa mormor. Borde åka dit oftare, det borde jag. Vi kan söga att poliserna i Strömstad är way cooler när man vet vart man är så att säga... Brownies i mitt hjärta btw. Hur som helst6 så var det stört mysigt, pus att jag nu har kommit igång med Harry Potter, hittat stämningen igen så att säga. Jösses, ett antal chocker och moments hittills, men there's more to come. Underbart!

Schuyler Fisk! Det var ett ag sen minsann, grym röst.

Är lite kortfattad atm, ska strax bege oss till CRK där jag lär spendera hela natten och sen åka buss hem eftersom jag inte kan ringa mamma. Vette sjutton när det är klart där uppe, men det ska bli riktigt mysigt. Tycker om att vara där på kcvällarna. Jösses, har massa saker att skriva egentligen, meeeen jag pallar inte. Skumt tangentbord häår, och ännu skummare mus minsann. Omg vill ha brownies. Ah well, kanske pallar att blogga ien i kväll, men det är unlikley. Over and out.

Relient K - Which To Bury, Us Or The Hatch?

Årets pers

Typ på ett ungefär. Internet funkar inte för min briljanta broder bestämde sig för att han visste hur man omformaterade datorn, och att det var en alldeles utmärkt idé just nu. Har inte ens kollat om alla mina filer kom med på skivorna, och visar det sig att de inte har det så är han rökt kan jag säga. Får väl helt enkelt leva utan vettig dator tills han har fixat den. Frustrerande! Laptopen är sjukt seg...

Ja, var var vi nu? Det var ett tag sen sist. Man har liksom inte orkat sätta på datorn när man kom hem. Dressyrkursen är slut, Knaster är verkligen en kanonhäst. Roligt att rida honom igen, det vr ett tag sen. Han gick som en klocka den lille. Lite skillnad från Philip, det är liksom lättare att komma till ridning på Knaster. Sen kan vi ju säga att det gick två dagar och sen bad de mig rida Philip också. Han var tydligen lite överpigg på hoppningen minst sagt. Tjejen som hade honom åkte av på tisdagen och sen igen på fredagen. Ganska otäck vurpa, hon landade liksom på huvudet och gled. Minnesförlust blev resultatet. Lite läskigt när hon kom in i manegen efter att ha tagit ut hästen i stallet och frågade var hästen var. Usch!

Torsadg-fredag hade jag Mabel också, riktigt trevlig tös den. Hoppa kan hon också, men det är en annan historia minsann. ^^ I helgen har jag och Anna K Philip och mabel med order om att rida ut i skogen. Jag förstår inte riktigt Gunillas tanke där, för ingen hade nycklar till varken skåpen eller sadelkammaren. Det är skumt. Det slutade med att vi fick ringa Sara och at oss newr till dem och låna P-Os nyckel. Det löste sig, men ska grilla henne på tisdag. ^^ Haha, nej kanske inte. :P

Idag är det fölmönstring på CRK också. Kule minsann, man kanske hinner titta lite på det i alla fall, hade vart roligt. Egentligen borde man ha med sig kameran, om inte annat för att det är sista helgen hästarna är ute i fälttävlanshagen. PLUS att hela stället är rivet liksom! Det är inte illa det. Illa är det att jag inte har några bilder av den processen, jag som brukar vara aktiv med kameran minsann. Illa att jag inte har fixat det... Men nu finns det inget kavr. Inget alls, Känns konstigt misnann. Speciellt när man rider i manegen och solen skiner in genom de små fönstren. Eller att man kan se rakt ut liksom. Eller när man utifrån ser hästar passera i de fönstren. Det är skumt.

Imorrn blir det inget stall minsann, det var länge sen jag hade en stallfri dag nu. Ska till mormor och flytta bokhyllor, det hade tydligen blivit en vattenläcka nån stans. Mysigt, det var alldeles för länge sen jag var där och hälsade på. På tisag blir det troligen stallet igen. ^^ Mest för att det är mysigt. Lektionerna har börjat igen då misnann. Apropå det ska jag ringa Lina typ ungefär nu. Saknar.

Relient K - Be My Escape

Nattetid

Natten är en härlig tid. Alldeles lugnt och tyst, ingen som stör, inga krav. Tycker om att sitta för mig själv ibland och lyssna på tystnaden. Fast ännu mer tycker jag om att titta på film eller lyssna på musik mörkret sänker sig. Jag älskar att sitta ensam och se på bra film. Man kan tillåta sig att gråta där i tystnaden. John Owen Jones är nästan det allra bästa. Har två inspelningar från London. Eller hade, jag vet inte vart de är nu. Det var länge sen jag såg på dem.

Det är så fridfullt på natten. Ibland önskar jag att jag aldrig behövde sova. Man går miste om så mycket. Vill vara vaken och njuta av nattens mystik men vill inte missa dagens härligheter. Gryningen och skymningen, den vackraste tiden på dygnet. När dagen vaknar, allt väcks till liv på nytt, vaknar ur sin dvala och skiner åter som solen själv. När dagen åter somnar, uppslukas av nattens hemlighetsfulla svarta, höljs av stjärnglans och månsken för att snart åter vakna upp. Vill inte missa en enda del av det, men måste. Det är skönt att sova. Nästan oförskämt skönt. Det ska jag göra nu. Sova. Innan natten fångat mig.

Hush, little lady, don't you worry
This is the end of a beautiful story
Sleep through the night and tomorrow morning
New great adventures waiting shortly

Dressyrkurs

It's under way. Det händer grejer på Clareberg nu. Dressyrkurs, och hör och häpna, jag har inte Philip! Nej, Lotta hamnade på den underbare Knaster. :D Helt ärligt så känns det nästan lite skönt. Gött att kunna rida ordentligt liksom. Eller ja, tolka det inte fel nu, men en "normal" häst som man liksom kan leka lite med är nice som omväxling. Tycker om Philip stört mycket, men han är knepig, det är han. Knaster, som nu dessutom är i hyfsad form, är stört fin. Det är en grym häst den, och trots att jag inte har ridit honom så där väldans mycket innan så har jag honom att tacka för mycket. Sen att det hittills har gått gaaanska bra är icke illa minsann. Jag är glad nu, mer ridsugen än på länge faktiskt. Fast det som är mest illa är att jag nästan har börjat ta saker för givna nu, vilket inte är varken smart eller bra. Illa illa. Fast den här dressyrkursen känns liksom knappt som den har börjat... Vi gör liksom inget. Typ... Ah well, skit samma, det går bra. Ska rätta till sitsen minsann.

Annars kan vi ju säga så mycket som att det är inte mycket kvar av kontoret och cafeterian vid det här laget. När jag åkte var halva taket och en halv vägg borta, plus en massa hål där de hade sågat ut alla fönster. Konstigt känns det, tror inte riktigt jag hann koppla. Eller jo. Fast samtidigt nej. Många minnen i den byggnaden, skumt att man aldrig kommer att gå in där mer. Illa att US-brevlådan med en massa lappar i blev kvar. ^^ Om de inte kom på det i sista sekunden, de hade ju trots allt inte rivit den delen än. Underhållande när alla var tvugna att gå ut i stallet för att diska och hämta vatten för att brygga kaffe dock. ^^ Fast det kommer väl vatten till barackerna snart kan man hoppas. Allt är så stört omständigt. Typ som att man nåste gå runt hela stället för att komma in i paddocken. Men man vänjer sig väl, det blir säkert bra när det är klart. I februari... Fast fortfarande konstigt tt det är borta. Man borde ta med kameran upp. Det borde man verkligen. Ska se om jag kan skaffa fram batterier. Eller låna pappas. Pappa, shit måste ringa honom.

Nej kära vänner, nu ska jag lyssna på sommar med Salem Al Fakir. Najs minsann.

Salem Al Fakir - Hymn

Way Out West

Så jävla grymt. Seriöst, stört grymt! Hoppas innerligt att det blir en tradition, för det ägde. Det lät på dem som om de var på igen nästa år. Folket alltså. Allas vår Julle som vi har lärt oss att älska under dessa festivaldagar. ^^ I alla fall vi i grupp S2. Hihi. Det var länge sen jag hade så här roligt faktiskt. Igår natt sov jag två timmar, hade stallet med Eva på morgonen idag och jobbade kvällspasset till klockan två på WOW. Men det var så värt det. Tror jag måste ha dragit vinstlotten i det där, för jag hamnade på Flamingo, det vill säga huvudscenen där alla bra människor spelade. Ok, inte alla, men nästan. Första dagen hade jag handikapprampen = jag missade inte nåt av festivalen. Eller jo, man missde den stämningen som är nere i folkhavet, men den fick jag ju änna på Salem och Laleh och Hello Saferide och Albert Hammond Jr, den sistnämnda hade jag inte ens hört talas om innan btw. Han var helt ok. Sörjer att jag missade Hellacopters, det var när vi hade samling. Hörde allt från backstage och fick se halva sista låten... Sen såg jag resten den dagen, och Hives var kungar! Stämningen på Manu Chao var inte illa. Inte alls illa. ^^ Fast The Pogues? Vi skrattade ganska gott i alla fall. Jörgen, the screen guy, suckade och mumlade nåt om att sova. Klockrent.

Idag ar om möjligt ännu mer klockrent. Blev lite stressigt med att hinna hem och duscha innan, som förutspått, vilket ledde till något sen ankomst. De hade liksom redan hunnit placera en annan tjej som tyckte hennes jobb var segt igår på handikappen, så jag spenderade en timma eller å med att sprinag runt och vara allt i allo åt dear Julle. Lärde mig området kan jag säga. Sen blev jag scenvakt backstage = fick se och snacka med ALLA artisterna. Lunchade med Moneybrother, han är riktigt trevlig faktiskt. Fast det kan man inte tro när man ser honom... Udda typ. Men trevlig. ^^ Han partade loss efter spelningen kan man säga. :P Plus att människan kom tillbaka med all access, vilket minsann inte är illa. Undrar vem han fjäskade med... Nåt säger mig att våra teamleaders är svårfjäskade. Men still, jag år lunch med Moneybrother! Najs. Regina Spektor är också en trevligt typ, värsta utåtriktad. Och folket i Erykah Badu och Shout Out Louds är najs. Illa att de förstnämnda åkte bil från backstagevillage till scenen. Det är typ 50 meter. Btw så var det nästan lite vemodigt att inte stå kvar när The Ark spelade. Fast å andra sidan fick jag ju se hela spelningen från publikplats, det är icke illa minsann. De ägde. OCH de är precis så trevliga som man tror att de är. Illa att jag är kändisbesatt btw. I alla fall för tillfället. ^^

Träffade Alexandra med bröder på fredagen också minsann. Det varnajs. Mmmm. Sen skulle vi ses idag med, men eftersom jag blev omplacerad och inte hade mobilen så hittade vi ivke varann. Snubblade över Therese i publikhavet vid The Ark dock. Trevligt trevligt. Inte illa stämning där. Inte illa på Teddybear heller. Eller på Kanye, fast det är inte riktigt min grej hans musik.

Dagens fras: "Jo, du följer staketet till femman. Eh...gate fem. Det är mer som ett hål i staketet än en grind..."
samt: "Har du pass?"

Näe, nu ska en trött flicka sova sött. Deppa lite över att det tiog slit precis när det hade börjat. Kanske en förlängning till nästa år? Jag ska vara volontär igen kan jag lova. Sjukt kul. Imorrn får jag sovmorgon, behöver inte vara på CRK förrns vid fyra. Sista dagen innan rivningen. Skumt.

The Ark - Prayer For The Weekend

Jösses!

Jag tror det sammanfattar det hela ganska bra. Vart uppe och ridit med tanterna på morgonen, hann med Mabel innan Philip minsann, inte illa jobbat! ^^ Nu ska jag alldeles strax ge mig av till Way Out West minsann, ska bara äta lite innan. Illa att jag slutar klockan 02:00 och ska morgonfodra på CRK klockan sju. Jag och Eva har stallet i helgen minsann, Philip och Ricoh (!) är mina adepter. Troligen. ^^ För Eva ville ha Mabel, och Olivia är inte den största hästen i världshistorien.

Btw Diana, wtf?! När hände detta? OMG liksom. Coolt. Hade jag vetat vart min nedrans telefon var så hade jag ringt dig typ nu för omg. Kom till CRK, jag är sär varje dag minsann.

Salem Al Fakir - This Is Who I Am

Illa att Erik och hans kompis (Ludde?) sover fortfarande. En annan har redan vart i stallet, och de ligger och SOVER! Omg, på söndag blir det sovmorgon för lilla mig.

Underbart!

Livet leker. Kändes konstigt att vara tillbaka på CRK, men nu känns det verklign som jag har kommit hem igen. Idag kommer barackerna, de hade lagt ut "fundament" igår. Snart rivs det, lite vemodigt... Det blir äkert grymt bra när et är färdigt, men kommer att sakna det som är nu. Det är hemma liksom. Precis som man saknar gammelstallet.

Mycket goda nyheter på en gång känner jag. Volontär på Way Out West, såååååå grymt. Scensäkerhet. Jösses, det kommer bli sjukt roligt. Och innan dess ska jag rida både Philip och Mabel. Kul, trots att Mabel är skritthäst. :D Idag får vi klara oss utan E-L, vi fyra som har tänkt komma på eftermiddagen idag. Imorrn och på fredag ska jag upp på morgonen. Cissi är nämligen där då minsann. PLUS att jag ska hinna till Way Out West på fredag eftermiddag. YES!

"Grupp S2 jobbar fredag (10/8) 19.00-02.00 och lördag (11/8) 12.00-20.00" :D

The Hellacopters -  I'm In The Band

Home alone.

Ja, vad ska man göra? Upp till CRk snart, fullt ös medvetslös så att säga. Det har vart två händelserika veckor på Björneröd, ska inte förneka tt jag längtar tillbaka. Inte för att jag saknar slitet och att gå upp kvart över 6 varje morgon, men man saknar alla härliga människor. Alla barnen, privatryttarna, alla man lärde känna... Hästarna! Gah! Oktober....det är långt dit. Får åka upp innan. Måste hälsa på. Om jag inte ska rida Philip i helgen så åker jag upp.

Ok, så här är det kära vänner med datorer: det har inte varit en dans på rosor, och min arbetskamrat var en udda typ, men fplket räddade mig. Så är det. Det finns en del underbara människor på den lilla klubben utanför Strömstad. Inte bara de som jag kallar mina vänner, utan även de som jag knappt känner. Än kanske vi ska säga. Förhoppningsvis. ^^ Det finns folk och det finns folk. Vissa ställer upp i alla väder, och det är de jag har att tacka för att jag nu längtar tillbaka. Usch, nu blev jag sentimental.

Hur som helst, man får en helt annan inblick i saker och ting när man jobbar där. Kommer liksom in i saker på ett annat sätt. Man skulle så lätt kunna göa en grym såpa av det där stället. Intriger, intriger. Hahahaaa! Fast jag antar att det är lätt att dte blir så när hästar är inblandade... Vuxna männisor. HAHA! Ah well, det funkar ju.

Veckans kommentarer: "Vad sa hon?" och "Jag ska rida Vega!"
HAHAHA! Fortfarande roligt. Jösses!

Man har hunnit med att både bli älskad, hatad och mobbad. ^^ Hahahaaa! Saknar mina lägerbarn. Hela gänget från Gustafsberg. Och ja, de kände Maud och Hanna. Lite coolt faktiskt. It's a small world. Faktiskt hade jag riktigt kul med de där himlans balansövningarna. Hålla lektion light liksom. Det funkade. Fast jag tackar Pernilla och Sofie för hjälpen den där gången, 50 minuter med balansvningar i skritt ät ite lätt att hitta på nej. Men det gick. Tack vare idel underbara människor. Ska inte skriva för mycket om vissa saker, för man vet aldrig vem som läser, men om jag ska tillbaka och jobba där igen så blir det med Lina. Och jag vill tillbaka, det vill jag. Jag borde inte vilja det, men det gör jag. Större delen av tiden jag var där så ville jag hem, men nu minns jag de ljusa sidorna. Härligt!

Usch, nu svamlar jag bara. Kanske tar mig samman nån dag coh berättar mer ingående om saker och ting, men nu måste jag börja fundera på när jag ska åka upp till Clareberg. Rida Philip. Borde kanske ringa E-L...

Goo Goo Dolls - Better Days

RSS 2.0