Så jävla underbart.
Årets äventyr, det är sjukt att man kan ladda ur så fullständigt och bara explodera! Fast efter vägen dit.... Haha, jisses! Men många nya vänner, många gamla bekantskaper och en helt undrbart bra show! Inte Ullevi-klass på publiken, men på nåt jävla vänster lyckades bandet i alla fall! Herrejävlar, förnyad spelglädje sen Max kom tillbaka? Yes yes. Haha, men tvek på om han hade en aning om vart han var. Lite problems med danskan, fast det absolut roligaste för oss svenskar på första raden var när han langar "Hej Sverige!". Vi skrek som galningar, surprice. Jag tror inte jag stog still en sekund.
Nivån på extasen när de drar fram Rosalite, det är inte ens normalt! Och hej, jag fick Max's trumstock. Våga vägra kalla det trumpinne, vi blev drillade i skolan. Men helvete, helt sjukt! Jag blev riktigt deppad efteråt dock, tur jag sov i bilen hela vägen till Köpenhamn för annars hade jag väl brutit ihop redan där. Hade ett par timmar på stationen och tåget dock, och det är ingen skön tanke att det var sista gången på flera år! Fast å andra sidan tror jag de kommer tillbaka, till och med Clarence pallade idag ju! De har fått nytt liv den andra europavändan.
Och ja, jag tänker fortsätta obsessa. Bruce är ändå Bruce, och det skulle kunna bli en uppsats det här om jag inte hejdade mig en aning. Fyyy va underbart, och de där stunderna... Sjukt. Nu ska jag nörda lite till, måste ladda om och komma tillbaka till den riktiga världen.
